Personakt

Henry Henrot

Borgare i Theux i Principauté de Liège.

Född:Région de Wallonie, Saint-Empire romain germanique1500-talets senare hälft usk. Födelseplats sannolik.
Bosatt:Theux, Marquisat de Franchimont, Principauté de Liège, Région de Wallonie, Saint-Empire romain germanique
Död:Région de Wallonie, Saint-Empire romain germanique† <1617.

Äktenskap med Marie de Marteau

Vigsel:

Barn:
Jacque Henrot (- 1673)
Godefroi Henrot
Servais Henrot (- 1656)

Noteringar

Min mf mm mm mm mf farfar Borgare i Theux Henry Henrot nämns som avliden i dokument daterat den 14 mars 1617 signerat höga rättsliga rådet i Theux i furstbiskopdömet Liège. Uppgifter i dokument daterade den 24 april 1609 och den 24 mars 1610 antyder att Henry Henrot hade en bror, den till Sverige utvandrade harnesksmeden Jean Gago. Dessa dokument (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6 och no 219, fo 70) ger upplysningar om släkten Herous ursprung i hemlandet. De beställdes 2015 av Sällskapet Vallonättlingar från det statliga arkivet i Liège. Det är resehandlingar och intyg för bröderna Servais, Hermes och Jacque Henrot och deras hustrur, barn och drängar. Sonen och min anfader Servais Henrot uppger i sina resehandlingar att han bl.a. vill resa till Sverige för att finna sin onkel Jean Gago. Gago förestod redan i maj 1600 dragverket vid Fors hammare under Nykroppa. Karl IX ersatte honom för senare inkomna valloners resekostnader den 5 april 1611 och ingick samma dag en särskild överenskommelse med Gago som avsåg att sätta fart på harnesktillverkningen. Gago blev sedermera borgare i Filipstad och skall ha dött i Värmland omkring 1622. Han har en gravhäll på Kristinehamns kyrkogård. Inom en bastant ram står en bågformad portal med en sköld i en krans. I skölden finns inhuggna bergsmansemblem och i portalens svickelfält änglahuvuden. Portalens två kolonner står på en platta med en inskription som redan 1912, då stenen fotograferades, var nästan helt utplånad. Jag har inte kunnat bekräfta det tänkbara släktskapet mellan Jean Gago eller Johan Gago, som hans försvenskade namn lyder, och Henry Henrot i primärt källmaterial. Antalet valloner som kom att stanna i Sverige var litet. Nationalencyklopedin anger att 900 individer stannade i Sverige permanent. Bröderna Servais och Jacque Henrot uppges vara stamfäder till släkten Herou. För vidare information, se sonen Servais Henrots maka Catherine Lolhiers personakt. Nedre bild: Furstbiskopdömet Liège hörde till den westfaliska kretsen av Tysk-romerska riket.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1656 Sonen Servais Henrot dör 1656 Strängnäs, Södermanland.
1673 Sonen Jacque Henrot dör 1673 Kila s:n., Ålberga Bruk, Södermanland.
Bild: Teckning av man och kvinna i tidstypiska dräkter från 1500-talets senare hälft. Det var under denna tid som spetskragen kom att bli mycket populär.
 
Bild: Saint-Empire romain germanique.