Diedrich Marcusson Zeppenfeldt
Bergsman vid Hinders Hammar o. Ramshyttan.
Född: | Ramsbergs s:n., Ramsberg, Wästmanland | 1600-talets första hälft usk. |
Död: | 1674 Ramsbergs s:n., Ramshyttan, Wästmanland | Dödsår usk. Andra källor anger 1686. |
Noteringar
Min mf mm mf ff morfar Bergsman Diedrich Marcusson Zeppenfeldt eller Didrik Markusson är belagd från 1639 tillsammans med sin kusin, min mf mm ff mf mf far, Marcus Diedrichsson Zeppenfeldt i fadern Marcus Hindrichsson Zeppenfeldts så kallade Hinders Hammar, sedermera Wrethammars bruk, och från 1661 i Ramshyttan i Ramsberg. Philos. Magister Peter Björkmans (1791–1854) beskrivning av de tyskättade bergsmännens lynne och karaktär i Bergslagen: Sedan Carl IX upphjelpt bergslagsrörelsen och tillfölje deraf jernbruk börjat anläggas i provinsen,; har antalet af ståndspersoner och med dem en mera tidsenlig och fördomsfri bildning utvecklat sig; Det är obestridligt att med dem inkommit och spridt sig bland flera af allmogen en större benågenhet till förut umbärliga beqvämligheter, yppighet och lyx; Till bergsverkens upphjelpande och drift, inkallade utländska familjer, hvilka här nedsatt sig och blifvit naturaliserade, hafva haft ett betydligt inflytande på lynne, karaktér, seder och lefnadsförhållande i denna trakt.; I synnerhet skola invånare från Saxen [ej nuvarande Sachsen] hafva nedsatt sig i bergslagen och upphjelpt bergshandteringen derstädes; Träget sysselsatta med bergsverken och sällan; i beröring med provinsens öfrige folkklasser, hafva bergslagsboerna inom sig utvecklat en synnerlig nationalstolthet, hvarigenom alla, som ej omedelbarligen höra till deras handtering, anses med ett slags förnämt förakt och vanligen med en gemensam benämning blifva kallade Råa Bönder. I enlighet med denna nationalstolthet röjer sig vanligen bland Bergsmännerna mer eller mindre egenkärlek i lynnet, sjelfförtroende och myndighet i minen, stolthet och högdragenhet i gång och rörelser.; För öfrigt råder i allmänhet å ena sidan öppen gästfrihet, qvickhet och fintlighet i tal och svar, redlighet i uppförandet, alfvar och beslutsamhet i företag, ljus och skarphet i förståndet. Å andra sidan röjer sig synnerlig ömtålighet för allt, som kan såra eller förolämpa nationalstoltheten, en viss oböjlighet i lynnet, begär att alltid hafva rätt i dispyter, snarstickenhet, som lätt öfvergår till utbrott. Med dessa olika egenskaper synas de likväl bland alla; bära den fullkomligaste stämpeln af äkta Svensk alfvarlighet och redlighet, samt intaga främsta rummet bland provinsens folkklasser.
Personhistoria
|
|
Bild: Klädedräkt för bergsman under 1600-talets första hälft. Bergsmannen bär en bergsmansyxa. 1800-talsteckning av Franz von Lipperheide. |
|
|
Bild: Bergsmansyxa - ett värdighetstecken och en yrkessymbol för bergsmän. Denna yrkessymbol kommer ursprungligen från Tyskland. |
|