Eskil Joensson Puuroinen Bure

Nybyggare o. självägande bonde o. gårdsägare i Skifsen.

Barn med ?

Noteringar

Min mf mf fm ff ff farfar Nybyggare och självägande bonde Eskil Joensson Puuroinen Bure föddes uppskattningsvis under Johan III:s dagar. Han och hans yngre bror Måns lät bygga stamgårdarna i Skifsen och Drafsen. Eskil i Skifsen och Måns i Drafsen. Brodern Måns Bure är den förste Finnelänsmannen i Nås finnmark, men han försvinner ur längderna redan på 1630-talet. Enligt den finländska folklivsforskaren och kulturpolitikern Carl Axel Gottlund torde bröderna Puuroinen Bure vara de första immigranterna som nedsatte sig i Nås finnmark, dit Skifsen och Drafsen då hörde. Min stamfader Eskil Puuroinen Bure flyttar sedermera med sonen Befallningsmannen Matts Eskilsson Bure till Håvberget i Nås s:n., där han tog upp ett nytt hemman. Han är upptagen i längderna från 1630-1647. I samtida och senare dokument kallas Håvberget för Eskils mantal och i domboken från 1641 får han bevis för skötsamhet. Såväl Gottlund som Arosenius, Forsslund och Falk nämner släkten Bure i Skifsen i sina reseskildringar. I början av 1600-talet utgjordes området av ren vildmark med 500 meter höga berg och djupa dalgångar. Lars-Olof Herou skriver i Släkten Bure i Säfsnäs att Eskil Bure, eller som finnarna kallat honom Puuroinen, skall ha gett upphov till namnet Eskilsberget i Dalarna. Släkten Puuroinen Bure kom att helt dominera i Skifsen, och till viss del även i Drafsen, från den första bosättningen omkring 1610-1620 och fram till mitten av 1700-talet då denna finnmarkens överklass till stor del hade försvenskats. Enligt uppgift är makans namn Brita Nilsdotter. Uppgiften är inte av mig kontrollerad i primärkällor. Kompletterande uppgifter och anfäder till Eskil Joensson Puuroinen Bure tas tacksamt emot. Tänk på att redovisa tillförlitliga källor på ett korrekt sätt.

Kuriosum: Sedan 1200-talet hade många svenskar flyttat till de västra och sydvästra delarna av Österland. Bröderna Puuroinen Bure ska enligt folkberättelsen vara söner till en biskop härifrån. Området förblev en del av det svenska riket fram till Finska kriget 1808–1809. Flera personer från det som kom att kallas Bureätten kom från 1500-talets slut att inneha kyrkliga toppositioner som biskopar och ärkebiskopar. Till min kännedom har det hittills inte kunnat påvisas om släktskap föreligger med Bureätten eller Buresläkten.

Personhistoria