Nils Erichsson Körning

Bergsman o. hyttägare till Grecksåsar, Kjerfvingeborn o. Fogdhyttan.

Äktenskap med N.N.

Noteringar

Min mf fm fm ff ff morfar Bergsman, hyttägare och herre till Kiörninggården och Fogdhyttans Gård Wälborne H:r Nils Erichsson Körning, även benämnd Körning Grecksåsar, är nämnd i källorna mellan 1606-1646. I Bergslagshistoriska samlingar och anteckningar av riksdagsledamoten och kulturforskaren Johan Johansson [Stockholm 1889-1928] framgår det att Nils Körning ställdes inför skranket i december 1616 för att ha dödat Erik Johanssons hustru Brita Nilsdotter. Hon hade kommit till Kiörninggården för att utkräva pengar av sin syster Botila Nilsdotter, tjänstepiga hos Nils Körning. Efter mycket gräl och slagsmål blev Nils rasande och slog ihjäl Brita med yxa. Rätten kunde inte skona hans liv. Men innan domen kunde verkställas fördes målet till högre instans (Göta hovrätt) där Nils Körning benådades med hänvisning till sin börd enligt folkberättelsen.
Enligt ting den 11 december 1639 säljer Nils Körning Greksåsar och köper Fogdhyttan och Fogdhyttans Gård i Nora bergsförsamling ihop med [yngsta] sonen bergsmannen Erich Nilsson Körning. Nils andelar i närbelägna Kärvingeborn på andra sidan sockengränsen (Grythyttan) hamnade senare genom försäljning och arv hos dottersonen bergsmannen Per Larsson Körning, se personkoppling till Kärvingeborn: xn--jrnrtter-0za7p.se/katalog/pde5e8250.html
Nils Körning förekommer sista gången i handlingarna den 7 oktober 1646 då den gamle bergsmannen anklagar färjekarlen vid sjön Grecken Christiern Johansson för upprepade stölder av tackjärn under två års tid. Först nekade färjekarlen, men efter ”trägen och allvarlig förmaning” medgav han snart två resor stöld. Efter tjuvabalkens 6. kap. dömdes Christiern Johansson att ”stånda rätten sin”, det vill säga mista livet.
Övre bilden: En hytta var förr ofta synonymt med ett mindre järnbruk. Hyttan var platsen där malmen från järngruvorna smältes ned till tackjärn. Mellersta bilden: Namnet Greksåsar, även stavat Grecksåsar, är belagt från 1498. Foto: Örebro stadsarkiv. Nedre bilden: De förmögna bergsmännen var medvetna om sin status. Bergsmansyxan bars såsom ett värdighetstecken. Denna sedvänja kommer ursprungligen från Tyskland.

Personhistoria