Johan Welamsson Zeppenfeldt

Barn med ?

Noteringar

Många forskare, som intresserat sig för släkten Zeppenfeldt, är av den meningen att Welam Welamsson och Johan Welamsson är far och son, andra att de är bröder. Detta har i sanning förbryllat många. Inte heller har Johans patronymikon det vill säga fadersnamn underlättat, Welam d.y. likväl som d.ä. kan tänkas. Huruvida det förstnämnda antagandet är sprunget ur riksdagsledamoten och kulturforskaren Johan Johanssons historiska verk Berghistoriska samlingar och anteckningar från 1893-1895 låter jag vara osagt. Johansson hänvisar nämligen till 1629 års folklängd i denna. En längd delvis defekt enligt honom själv. Här uppräknas Welam Zeppenfeldt med hustru Elin och fyra söner: Hans, Welam, Ambrosius eller Ambros och Diedrich eller Didrik. Antagandet att Welam Zeppenfeldts son Welam Welamsson är Johans far och inte han själv torde i huvudsak grunda sig i tolkningen att det inte föddes mer än fyra barn i äktenskapet. Emellertid är det värt att beakta att stora barnkullar på tio och mera var mer regel än undantag under 1600-talet. Man kan hålla för sannolikt att det föddes fler barn i äktenskapet än de registrerade fyra i 1629 års folklängd. Prästerna utelämnade dessutom ofta släktnamnet i ministerialböckerna för att bara anteckna patronymikonet. Detta försvårar släktforskningen ytterligare.
Folklängderna i Bergslagen är för övrigt bland de äldsta i sitt slag i Sverige. Det första påbudet om kyrklig personregistrering kom 1608. Föreskrifterna ålade kyrkoherdarna att upprätta; en folkalängd på alle the, som öffuer 10 åhr äro (från 1627 skulle barn under tolv ej tas upp i mantalslängd eller motsvarande). I varje hushåll skulle husbonden, hans hustru, deras hemmavarande äldre barn samt; legohion och inhyses folk registreras. Med andra ord alla personer som tillhörde samma matlag. Barn redan utflugna ur hushållet togs upp under eget hushåll. Det är först under sent 1700-tal uppgifter skulle lämnas angående antalet in- och utflyttade personer under närmast föregående femårsperiod. Möjligheten att Johan helt enkelt inte längre fanns kvar i hushållet för att skrivas in i folklängden 1629 är påfallande med tanke på Johans egen son Wilhelms uppskattade födelsetid ~1620, därtill nämns sonen Wilhelm, även benämnd Welam, långt senare tillsammans med "farbrodern" Hans Welamsson [Klockare] i 1651-1652 års mantalslängd.
Med stöd av ovan redovisning av det som kan beläggas och av det som bara kan ses som sannolikt och med utgångspunkt i bl.a. Ramsbergs kyrkoräkenskaper, domböcker, mantals- och blåsningslängder - med reservation för feltolkning och inte ett uttalande om hur det absolut måste ha varit - anser jag det mer sannolikt att min mf mm mf ff ff far Johan Welamsson Zeppenfeldt är son till Welam Zeppenfeldt snarare än barnbarn till densamme. Makans dopnamn, patronymikon och familjenamn har förblivit okänt.

Personhistoria