Carl Gustaf Löwenhielm

President i Svea hovrätt, riksråd, kanslipresident o. justitiekansler o. godsägare. Blev högst 67 år.

Äktenskap med Juliana Constantia Simzon (1713 - 1759)

Noteringar

President i Svea hovrätt, riksråd, kanslipresident och justitiekansler Carl Gustaf Löwenhielm är son till Assessor i Göta hovrätt och hovrättsråd Gudmund Nordberg Löwenhielm född 1656 i Gillberga prästgård, Värmland, † 1739 och Maria Cederhielm född 1663, † 1731 i Kila s:n., Värmland. Carl Gustaf Löwenhielm var gift både två och tre gånger; den första hustrun Anna Elisabeth hade han funnit i den värmländska släkten Kolthoff, men hon dog tidigt i barnsäng. Den andra hustrun hette Anna Christina Rudenschöld, vars bror Carl Rudenschöld - och kusin - Johan von Wallvijk - var riksråd i det sena 1700-talet. Genom sitt tredje äktenskap med Juliana Constantia Simzon knöt Carl Gustaf Löwenhielm en allians med de förmögna Linrotharna och Ehrenpreussarna. Mycket av Löwenhielms privata och offentliga verksamhet tycks haft pengar som drivkraft. Hans giftemålsmönster talar för denna tolkning. En samtida iaktagare av svensk politik, den franske ambassadören D`Havrincourt påstod helt rått 1763 att han var kapabel att göra vad som helst för pengar. Löwenhielms politiska allianser stärktes när han också indirekt blev släkt med riksrådskollegan Carl Didrik Ehrenpreus. En annan viktig mösspolitiker i denna antavla var Kolmodinättlingen biskopen Jacobus Serenius. Carl Gustaf Löwenhielm ägde godsen Apertin och Hengelö och genom sitt giftermål med Juliana Constantia Simzon blev han även herre till Henriksholms frälsegård och Nydala gods > sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustaf_L%C3%B6wenhielm

Personhistoria