Ericus Gabrielis Emporagrius
Kongl. Öfverhofpredikant, biskop o. pastor primarius samt fysik- o. teologiprofessor. Blev högst 68 år.
Född: | 1606 Årsunda s:n., Årsunda prästgård, Gestrikland | Födelseplats sannolik. |
Död: | 1674 Strängnäs, Södermanland | |
Begravd: | Strängnäs domkyrka, Södermanland | |
Vigsel: | 1658-04-07 Stockholm |
Noteringar
Erik Gabrielsson Emporagrius studerade vid Uppsala universitet och disputerade där 1626 för professorn i medicin och fysik Johannes Chesnecopherus. Skolans tidigare rektor titulärprosten Johannes Olai Anthélius och farbrodern kontraktsprosten Nicolaus Erici Emporagrius var promotorer vid fakulteten när han försvarade sin avhandling. Erik Emporagrius utnämndes till professor i fysik 1637 och till professor i teologi 1641 vid Uppsala universitet. På drottning Kristinas bekostnad reste han sedan runt i Europa. Emporagrius var inskriven vid universitetet i Greifswald 1642. Han tjänstgjorde som riksrådet Johan Axelsson Oxenstiernas legationspredikant 1643 och besökte bl.a. Pommern, Leiden och Paris. Den strikt luthersk-ortodoxe Emporagrius utnämndes till drottning Kristinas överhovpredikant 1645 och trots framställning från borgmästare och råd i Stockholm 1647 vägrade Kristina att utnämna honom biskop i Västerås under motivering att hon ingalunda ville mista honom. Av henne erhöll han åtskilliga donationer, stadsjord invid Uppsala och tomt i Stockholm samt hemman i Jumkil, Fogdö, Helgarö och Fellingsbro socknar. Två år senare utnämndes Emporagrius pastor primarius vid Storkyrkan i Stockholm. Den 11 februari 1660 tillkallades Storkyrkoförsamlingens pastor primarius, den kungliga överhovpredikanten Ericus Gabrielis Emporagrius, till konungens sjukläger i Göteborg. Karl X Gustav gjorde sin syndabekännelse och tog nattvarden. Dagen efter blev han allt svagare med häftig feber och andningssvårigheter och Emporagrius tillkallades på nytt varvid kungen utbrister Gud vare mig nådelig!, vilket blev hans sista ord. Karl X Gustav dog mellan klockan ett och två på natten mellan den 12 och den 13 februari 1660. Det finns två rådande versioner om kungens sista minuter i livet. Den ena säger att han dog i armarna på riksmarskalken Gabriel Oxenstierna och ämbetsmannen Nils Brahe, vilket motsägs av Emporagrius som menar att han stilla vilande i sin bädd uppgav sin anda. Pastor primarius, den främste kyrkoherden, Ericus Gabrielis Emporagrius biskopsvigdes den 28 augusti 1664 av biskop Samuel Enander Gyllenadler och insattes till sin trätobroder biskopen Johannes Matthiæ Upplännings efterträdare i Strängnäs stift. Honom hade Emporagrius tagit heder och ära av och nu blev det hårda tag i Strängnäs stift. Matthiaes barn adlades för hans förtjänster med namnet Oljeqvist. Som ett kuriosum kan nämnas att Erik Emporagrius barnbarn Eva Hedvig Lillieflychts make Daniel Lundius insattes till biskop i Strängnäs 1731 och Emporagrius kusin Christina Emporagrias barnbarnsbarn Jacob Serenius skulle komma att biskopsvigas till just detta stift 1763.
Eric Gabrielsson Emporagrius var en lärd och arbetsam man och som teolog varmt nitälskande för renlärigheten inom den lutherska kyrkan. Som riksdagsman var han en skicklig taktiker och invaldes gärna i utskotten. Man äger utav honom åtskilliga skrifter, bl.a. Catechesens enfaldige förklarning från 1669. I den hade han vid förklaringen av tionde budet yttrat, att hustrun borde räknas såsom det förnämsta stycket bland mannens lösören eller rörliga egendom: en hustru jämte oxen som det förnämsta lösöret, till vilket du icke skall hava lust, vilket så förtröt änkedrottning Hedvig Eleonora af Holstein-Gottorp att hon utverkade ett förbud mot skriften varefter Catechesens enfaldige förklaring indrogs. Brev från Emporagrius till rikskansler Axel Gustafsson Oxenstierna, riksamiral Carl Carlsson Gyllenhielm, hovråd Harald Andersson Appelbom, rikskansler Magnus Gabriel De la Gardie och Karl X Gustav samt spridda brev i olika enskilda brevsamlingar återfinns i Kungl. biblioteket och Riksarkivet. Både hos drottning Kristina och Karl X Gustav stod Emporagrius högt i gunst och hans brev till den sistnämnde präglas av förtroende och stark tillgivenhet. Emporagrius höll flera likpredikningar över av sin tids framstående personer. Dessa finns bl.a. bevarade över fältherre och riksråd Jacob De la Gardie (1652), rikskansler Axel Oxenstierna af Södermöre (1655), fältmarskalk och riksråd Gustaf Adolf Lewenhaupt (1658), rikskansler Erik Oxenstierna af Södermöre (1658), guvernör, general och riksråd Jacob Casimir De la Gardie (1659), riksmarskalk och riksråd Johan Oxenstierna af Södermöre (1659) och fältmarskalk, generalguvernör och riksråd Gustaf Horn af Björneborg (1660). Han var gift båda två och tre gånger, i första giftet med Sarah Erici Simtelia, dotter till kyrkoherde och magister Eric Simtelius, i andra med Elisabeth Olivecrantz, dotter till ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus, och i tredje med Anna Depchen, dotter till köpman Simon Döpken. Emporagrius vapen: En perspektivbild av en innergård av en tvåvåningsbyggnad. Hjälmprydnad: Nio sädesax. Åtföljande inskrift: Er. Emp. R 4819.
Curriculum vitae: Student vid Uppsala univ. febr. 1623; disp. där 1626; disp. pro gradu 1631; fil. magister primus där 13 mars 1632; professor i fysik där 6 sept. 1637; reste utrikes 1640; teol. professor 30 jan. 1641; inskr. vid Greifswalds univ. 23 aug. 1642 samt besökte 1642—43 bl. a. Leiden och Paris; legationspredikant hos J. Oxenstierna 1643; överhovpredikant 9 aug. 1645; teol. doktor 26 jan. 1648; pastor primarius i Stockholm 20 dec. 1649 (tilltr. 12 maj 1650); biskop över Strängnäs stift 26 (fullm. 30) aug. 1664. Led. av prästeståndet vid riksdagen 1649, vid utskottsmötet 1651 samt riksdagarna 1654, 1660, 1664 och 1672; led. av 1650 och 1655 års kyrkolagskommittéer. Övre bilden: Porträttmålning av Johan Johansson Aureller enligt flertalet källor föreställande Erik Gabrielsson Emporagrius omkring 1660. Möjligen föreställer porträttet sonen Gabriel Eriksson Emporagrius. På tavlans baksida står det bara Emporagrius. Andra bilden uppifrån: Titelbladet till Emporagrius likpredikan över Christina Sigrid Bielke, dotter till riksråd och rikskansler Svante Bielke, 1645. Tredje bilden uppifrån: Vaxavtryck av Emporagrius sigill. Fjärde bilden uppifrån: Minnesstenen i Strängnäs domkyrka över Erik Gabrielsson Emporagrius återfinns i golvet i korets norra sidoskepp med nedsänkt inskriftsfält i vilket läses: Till minne av doktor Erik Emporagrius, biskop i Strängnäs, liksom ock av hans maka, renoverade doktor Daniel Lundius, biskop av Strängnäs, och hans hustru Eva Hedvig Lillieflycht denna gravvård år 1741. Stenen har måtten 243 x 143 cmi > sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Gabrielsson_Emporagrius
Personhistoria
|
|
Bild: Prästernas självutnämnde statsrättslige expert och biskop till Strängnäs stift Högwördigste H:r Ericus Gabrielis Emporagrius. |
|
|
Bild: Titelbladet till Emporagrius likpredikan över Christina Sigrid Bielke hållen den 25 Juni 1645 i Uppsala domkyrka. |
|
|
Bild: Emporagrius sigill och vapen på brev till sonen Lillieflycht. Bilden generöst tillhandahållen 2017 av Ulrica Carlén. |
|
|
Bild: Minnessten i Strängnäs domkyrka över Emporagrius. Bilden generöst tillhandahållen 2015 av domkyrkokaplan, prost h.c. Stefan Dässman. |
|