Ambrosius Marcusson Keyser
Bergsnämndeman i Johan III:s Järnbergslagerna o. Ramsbergs församlingsgrundare.
Född: | Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation | 1500-talets första hälft usk. |
Immigrerade: | | <1547. |
Död: | 1612 Ramsbergs s:n., Ramsberg, Wästmanland | |
Äktenskap med N.N.
Noteringar
Min mf mm mf ff ff fm far Bergsnämndeman och Ramsbergs församlingsgrundare och ägare till Ramshyttan Ambrosius Marcusson Keyser, även benämnd Ambros Tysk, skall ha inkallats till Sverige av kung Gustav Vasa för att förbättra den svenska järntillverkningen och anlänt 1547 till vad som nu är Ramsberg. Landshövding, bergsvetenskapsman och genealog m.m. friherre Daniel Tilas skrev år 1768 härom: Hela Ramsbergs socken var ej ännu till på 1540-talet. Alltsammans lydde då under Fellingsbro socken och den trakten, som nu ligger kring kyrkan, och är en stor bygd, var då en pur ödesmark. Vid den tiden eller 1547 kom hit upp en tysk vid namn Ambrus Markusson Keijser, och hade par andre sine landsmän, Seppenfelt kallade, med sig, som lade an först masugn och sedan hammarsmide der nu Ramshyttan ligger; tog upp hemman af ris och rot, och sedan med kung Johans tillstånd bygde kyrkan och fick socken för sig sjelft afskilder; så att man med ovedersägliga skäl kan bevisa, både att Keijser med sine barn och mågar Seppenfeltar peuplerat denna socken. Riksdagsledamoten och kulturforskaren Johan Johansson skriver i Berghistoriska samlingar att Ambrosius Keyser möjligen anlände Ramshyttan som anhörig - måg - och biträde åt Gustaf Vasas kanongjutare mäster Jürgen Zingelbring, även benämnd Jöran Byssegiutare. Ambrosius Keyser förekommer i kronans jordebok 1556 såsom delägare av Ramshyttan tillsammans med mäster Jürgen Zingelbring och Hans Pipere. En hytta var förr ofta synonymt med ett mindre järnbruk. Hyttan var platsen där malmen från järngruvorna smältes ned till tackjärn. Inom bergshanteringen användes termen hytta som benämning på smältugnen, rostugnen och omgivande byggnader såsom kolhuset vid järnbruket. Enligt 1571-års taxeringslängd för Älvsborgs lösen framgår det att Ambrosius Keyser erlade det näst högsta skattebeloppet i den västra delen av landskapet Westmanland; 90 lod silver, åtta pund koppar, fem hästar, fyra oxar, en ungnöt och 20 getter. År 1574 finns han uppförd för resterande hammarskatt för den av mäster Jürgen Zingelbring grundade Gamle Hammaren. Det verkar därför sannolikt att Keyser även var delägare i denna hammare vilken sedan kom att bilda Ramshytte bruk. Gamla hammaren finns på Gabriel Thorings Landt Carta från 1688 över Ramshytte s:n. Ambrosius Keyser erhåller skattefrihet av kung Johan III i brev daterat den 20 augusti 1587 och kung Carl IX uppmanar vederbörande befallningsmän samt borgmästare och råd i städerna att; the äro honom opå rettwisennes wägne behielpelige i hans privata skuldindrivningar i brev daterade den 2 och 7 april 1606. Se maka för ytterligare information. På manslinjen kallade sig släkten senare Ramberg > sv.wikipedia.org/wiki/Ambrosius_Markusson_Keijser
Personhistoria
Årtal | Ålder | Händelse |
1612 |
|
Död 1612 Ramsbergs s:n., Ramsberg, Wästmanland. |
|
|
Bild: Träsnitt ur Georgius Agricolas De re metallica; En Bergsman överser arbetet vid tillmakningen under 1500-talet. En Bergsman ägde och brukade gruva med hjälp av sitt husfolk och anställda. Han ägde disciplinär myndighet och var röstberättigad till riksdagen. |
|
|
Bild: Församlingsgrundare Ambrosius Marcusson Keysers sigill, eller vapenring, daterat den 11 juli 1606. Sigillet föreställer Ramshytte kapell under initialerna A.M. och är signerat Ambrosius Keyser. Pastor Jonas Petri Helsingus skrev år 1620 ner Ambrosius Keysers upphov till församlingen. Ramsbergs församling bildades den 10 juli 1589 med konung Johan III:s samtycke och bifall. |
|
|
Bild: Bergsnämndeman och hyttägare Ambrosius Marcusson Keysers egenhändiga namnteckning i en klagoskrift från 1606. |
|