Nicolaus Erici Emporagrius

Prost h.c., kontraktsprost, riksdagsledamot o. kyrkoherde i Spånga o. Långtora pastorat. Blev högst 75 år.

Äktenskap med N.N.

Noteringar

Min ff mm ff fm mm morfar Högärewördige och Höglärde Prost honoris causa, kontraktsprost och riksdagsledamot och kyrkoherde Nicolaus Erici Emporagrius föddes samma år som Erik XIV låter avrätta flera personer ur adeln, de s.k. Sturemorden. Han var student vid Vasaskolan i Gävle samtidigt som sin syssling Johannes Erici Giös under 1580-talet och sedan kollega där i fem år. Nicolaus Emporagrius disputerade 1597 på en magisteravhandling som behandlade hörsel och lukt efter fyra års studier vid Greifswalds universitet i Mecklenburg. Från 1600 studerade han vid Wittenberg universitet i Altmark innan han 1602 tillträdde som kyrkoherde till Spånga s:n. i Sollentuna härad. Nicolaus Emporagrius fick fullmakt på Långtora pastorat i Uppland 1604 och utsågs snart nog av stiftets biskop både till hedersprost och kontraktsprost. Under december 1610 är han riksdagsledamot i Örebro. Där fick den unge knappt 16-årige Gustav Adolf läsa trontalet i den gamla Rikssalen på Örebro slott istället för sin far Karl IX, som året innan hade drabbats av slaganfall. Kungen önskade nya krigsgärder mot Danmark och genomdrev här sin vilja. Emporagrius var även promotor vid medicinska fakulteten vid Uppsala universitet 1626 när brorsonen, den sedermera biskopen i Strängnäs stift, Ericus Gabrielis Emporagrius som respondent försvarade sin avhandling. Församlingen begärde 1638 den gamle prosten Nicolaus Emporagrius son Eric till successor, vilken efterträdde honom 1642 som kyrkoherde i Långtora pastorat. Nicolaus Emporagrius beskrivs som en välförtjänt man som låtit sig bruka ungdomen väl och som märkbart hade förbättrat prästbordet, både till åker och äng, och med stor flit förbättrat både prostgård och kyrkor. Nicolaus Erici Emporagrius dör samma år som astronomen Galileo Galilei. Makans dopnamn, patronymikon och familjenamn har förblivit okänt.

Personhistoria