Ericus Andreæ Odensoensis

Kyrkoherde i Ovansjö s:n., Gestrikland o. herre till Kungsgården.

Äktenskap med N.N. Jönsdotter Joannia

Noteringar

Wälärewördige och Höglärde Kyrkoherde Ericus Andreæ efterträdde sin svärfar Gustaf Vasas Hovpredikant och kyrkoherde i Ovansjö Jöns Joannis 1558. Ovansjö kallas i de samtida handlingarna omväxlande Odensjö, Odensö och Ofwansjö och enligt underlagman i Gästrikland Hans Larsson Rizanesanders dombrev 1613 m.fl. kallar sig Ericus Andreæ Pastor Odensoensis. Som kyrkoherde i Ovansjö förvärvade han även granngården Kungsgårdens herrgård enligt fastebrev den 20 juni 1577. Kungsgården nämns första gången i en handling 1293. På den tiden hette gården Wijbol. Ordet Wi antyder att marken har hedniskt ursprung och varit en offerplats och gudstjänstort. Ericus Andreæ deltog i Uppsala kyrkomöte och finns bland undertecknarna den 19 mars 1593. Uppsala möte betecknar den lutherska reformationens slutliga stadfästande och konsolidering. Det är av fundamental betydelse för Svenska kyrkans historia och bygge, och är i såväl kyrkligt som nationellt hänseende en av de viktigaste tilldragelserna i svensk historia. De närvarande förklarade, att de var redo att våga liv och blod för detta beslut, och rikskanslern Nils Göransson Gyllenstierna hälsade beslutet med de bekanta orden: Nu är Sverige blivet en man och alle have vi en Herre och Gud. Den 2 augusti 1603 höll ärkebiskop Olaus Martini och ärkepräst Jacobo Erici Stockholmensi från Uppsala visitation i Ovansjö. Ericus Andreæ gav då ifrån sig pastoratet till sin son Johannes Erici Giös då han på grund av hög ålder inte längre kunde förestå församlingen och prästbordet. Han levde sina sista år hos denne son och efterträdare. Kyrkoherde Ericus Andreæ Odensoensis dog samma år som Trettioåriga kriget bröt ut 1618. Det var upptakten till den svenska stormaktstiden.

Personhistoria