Johannes Erici Giös

Kyrkoherde i Ovansjö s:n., Gestrikland o. herre till Kungsgården.

Barn med ?

Noteringar

Wälärewördige och Höglärde Kyrkoherde Johannes eller Jöns Erici Giös, även benämnd med tilläggsnamnet Zynthius, var student vid Vasaskolan i Gävle samtidigt som sin syssling min anfader kontraktsprosten Nicolaus Erici Emporagrius under 1580-talet. Han underskrev liksom fadern Ericus Andreæ Odensoensis Uppsala mötes beslut 1593 och efterträdde honom som kyrkoherde i Ovansjö 1603. Johannes Giös tog också över Kungsgården vid faderns död 1618. Han begärde 1619 Olaus Abrahami till sin komminister vilken blev där till sin död 1664. Johannes Giös erhöll brev av Kongl. Maj:t på succession uti pastoratet när han skulle frånfalla. Sonen domkyrkosysslomannen Johan Jönsson Giös skulle i sin tur efterträda honom såsom kyrkoherde i Ovansjö. Johan Giös fick dock aldrig ta över pastoratet då han gick bort endast tre dagar före fadern. Far och son begravdes tillsammans den 14 maj 1637. Änkorna efter Johannes och Johan Giös, vars namn är okända, bodde därefter kvar på Kungsgården. När änkan efter Johannes Giös avled 1658 togs gården över av parets döttrar. Systrarna Giös beviljades skattefrihet för hemmanet Kungsgården till sin död. Flera personer från ätten Giös kom från 1500- och 1600-talet att inneha kyrkliga toppositioner. 1626 års riddarhusordning innehåller förbud att anta annans släktnamn eller vapen men i vissa fall kom samma släktnamn att bäras av såväl den adliga som den ofrälse grenen av ätten. Ätten erhöll frälsebrev av Kristofer av Bayern 1444 och introducerades på Sveriges Riddarhus 1642. Till min kännedom har det hittills inte kunnat påvisas om släktskap föreligger med ätten Giös. Möjligen härstammar släktnamnet Giös på mödernet eller farmödernet.

Personhistoria