Personakt

N.N. Jönsdotter Joannia

Kyrkoherdska o. gårdsfru till Kungsgården.


Äktenskap med Ericus Andreæ Odensoensis (- 1618)

Vigsel:

Barn:
Johannes Erici Giös (- 1637)
Lars Erichsson Giös

Noteringar

Kyrkoherdinna Jönsdotter Joannia, vars dopnamn betraktas som okänt, är dotter till Hovpredikant och kyrkoherde Jöns Joannis, om vilken berättas, att han vandrat i främmande land och sedan varit Gustav Vasas egen hovpredikant; därefter pastor i Tillinge vid Enköping, varifrån han av konungen själv blev förordnad till Ovansjö prästgäll 1538 för att med sin allvarsamhet avskaffa ortsbornas påviska vidskepelse och trolldomstro. Det bar sig inte bättre än att åhörarna stormade honom när han kom ut ur kyrkan för att kasta honom över bogårdsmuren, men Jöns Joannis ska frimodeligen ha slagit dem ifrån sig. Gustav Vasa uppfordrar då allmogen att se honom som sin rätta kyrkoherre och att ge honom det tionde som de är vana att ge sin präst; H:r Jöns kommer i gengäld att sköta sina prästerliga plikter och ansvara inför Gud och kung Gustav själv. Förhållandet mellan konungens tillsatta kyrkoherde Jöns Joannis och ortsborna uppges trots denna händelse ha varit gott. Makans dopnamn anges vara Brita. Då prästgårdens dotter gifte in sig i socknens förnämsta bondesläkt kom även detta att bli ett band mellan prästgården och församlingen. Jöns Joannis levde till 1558 och efterträddes som socknens kyrkoherde av sin måg Ericus Andreæ från Nor. Det föddes åtminstone nio barn i äktenskapet mellan dottern Joannia och kyrkoherden Ericus Andreæ Odensoensis, fem döttrar och fyra söner; döttrarna Abluna, Anna, Brita, Magdalena och Märta och sönerna klockaren i Ovansjö s:n. Anders, kyrkoherden i Ovansjö s:n. Johannes, löjtnanten vid Hälsinge regemente Lars och kyrkoherden i Hedesunda s:n. Petrus. Alla barn med tilläggsnamnet Giös. Bild: Olja på duk av okänd konstnär föreställande prästfru vid 1500-talets senare hälft.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1618 Maken Ericus Andreæ Odensoensis dör 1618.
1637 Sonen Johannes Erici Giös dör 1637.
Bild: Olja på duk föreställande svensk prästfru vid 1500-talets senare hälft. I det strikt hierarkiska ståndssamhället fungerade klädedräkten som ett sätt att distansera sig på. Den värdiga kyrkoherdskan bär en röd psalmbok i handen.